Är det nödvändigt med konflikter?

Vi kan skapa en värld utan kontlikter, om vi bara vill

Världen och vår vardag är full av konflikter. Vi krigar, slåss, bekämpar och konkurrerar. Vi är i ständig konflikt med allt och alla. Det är som om konflikten är en ofrånkomlig del av livet, ett nödvändigt ont. Men, är det verkligen så, och måste det vara så? Nej, det måste inte vara så, även om det ser så ut, och vi alla är så invanda i detta. Hur det är för oss beror på hur vi förhåller oss till livet, och till vår omgivning. Vi bestämmer alltså själva hur vi vill ha det. Vi skapar själva vår tillvaro.

Om vi t ex väljer att förhålla oss till livet, och till vår omgivning på det sätt som bl a beskrivs under ekogrund på denna sajt så kan vårt liv bli fritt från konflikter. Dock kommer vi givetvis att kunna iaktta konflikter omkring oss så länge som det finns människor som väljer att leva på ett konfliktfyllt sätt. Låter det för enkelt och för bra för att vara kunna vara sant, och vilka bevis har jag för ett dylikt påstående?

Ja, enkelt är det kanske inte, alla förändringar är ju en process som fordrar ett visst engagemang, och bevisen har vi väl egentligen ändå alltid bara inom oss själva. Jag har erfarenheterna och bevisen inom mig, precis som andra har eller kommer att ha erfarenheterna och bevisen inom sig. För övrigt är det naturligtvis näst intill omöjligt att presentera yttre bevis i en värld fylld av människor som väljer att fortsätta leva på ett sätt som innefattar konflikter, och allehanda problem av annat slag.

Om vi alltid är beroende av yttre bevis lär vi inte få uppleva särskilt mycket till förändring, i alla fall inte sådan förändring som vi själva egentligen vill se. Nej, vi behöver, såväl i detta läge som i många andra liknande lägen, lita till oss själva och vårt eget omdöme, tro på möjligheterna, och våga gå nya vägar. Gör vi det så behövs inga yttre bevis. Då kommer våra erfarenheter att vara bevis nog.

Om vi verkligen vill se en förändring i världen då behöver vi börja med att genomföra den förändringen hos oss själva. Gör vi inte det så är risken stor att vi inte heller kommer att få se den förändringen i världen. Detta gäller i allra högsta grad om vi vill förändra något så ingrott och inpräntat som vårt konfliktstyrda varande.

En värld utan konflikter

Men, behövs inte konflikterna? Måste vi inte bekämpa ondska och sjukdomar? Måste vi inte konkurrera, och strida för det vi tycker är rätt? Nej! Nej! Nej! Det är en villfarelse. En villfarelse som troligen har sin grund i rädsla och en känsla av otillräcklighet. Att vi människor helt enkelt inte är dugliga nog och kapabla att ta ansvar för oss själva och det liv vi lever. Något vi antagligen burit med oss sedan urminnes tider. Något som har låst och begränsat oss länge nog nu. Det är dags, tycker jag, att vi tar tag i detta, och gör något åt det.

Jag tänker inte här gå vidare in på hur vi får till ett varande fritt från konflikter. Det skulle bara vara att upprepa den information som redan finns på denna sajt. Så ta del av det som finns skrivet om “ekogrund” och “ekorörelsen“, samt av artiklar och annan information här på sajten. Där finns den grund som behövs för att få till ett varande och en värld utan konflikter. Där kan du bl a få hjälp med att förstå att vi varken kan eller bör ställa krav på andra, eller förvänta oss att andra skall ordna sådant som vi själva vill ha ordnat, och där kan du t ex få klarhet i varför det är så viktigt att vi respekterar och uppskattar den mångfald vi har omkring oss.

Jag förstår att detta kan kännas både främmande och svårt att ta till sig. Det är ju inte en ordning vi är vana vid precis. Men, det hela är inte så svårt som det kan verka, och troligen inte heller så främmande och skrämmande, åtminstone inte om vi flyttar fokus från det yttre till det vårt inre. Så ge ekoordningen en chans i ditt liv. Du har inget att förlora, utom ev villfarelser förstås, men mycket att vinna. Och, även om vi människor inte förstår så mycket av detta liv, så nog måste det väl ändå vara bättre att ta det ansvar vi kan för vårt liv, än inget alls. I alla fall torde detta gälla om vi befinner oss i en ekosamvaro, där konsensus gäller för besluten.