21 juni 2015
Sommarsolståndet
Sommarsolståndet i all sin nysomrigt grönskande prakt
Årets ljusaste dag, men också övergången från gult till grönt, dvs övergången från en tid med tonvikt på kreativitet/skapande till en tid med tonvikt på växande/mognande. Denna händelse firas förslagsvis med en blomsterfylld midsommarfest i växandets och mognandets tecken. Ovanstående gäller i alla fall för oss som har ekovisionen i tankar och sikte.
Hos Wikipedia finns det bl a följande att läsa. Sommarsolståndet är den tidpunkt då solen antar sin största deklination, det vill säga då den står som högst på himlen på norra halvklotet, norr om kräftans vändkrets. Vid sommarsolståndet lutar jordaxeln som mest in mot solen, vilket medför att det norra halvklotet då får sin längsta dag och kortaste natt. Norr om norra polcirkeln är det då midnattssol och då går solen inte ens ned.
20 mars 2015
Vårdagjämningen
En vårdagjämningsvy från Brunnskogen i Ronneby
Vårdagjämningen signalerar inte bara vårens ankomst utan markerar också övergången från rött till gult, dvs övergången från en tid med tonvikt på vila/kraftsamling till en tid med tonvikt på kreativitet/skapande. Denna händelse firas lämpligen med en vårfest i kreativitetens och det allmänna skapandets tecken. Ovanstående gäller i alla fall för oss som har ekovisionen i tankar och sikte.
Hos Wikipedia finna det bl a följande att läsa. Vårdagjämningen är inte en dag, utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt vid olika klockslag på skilda ställen på jorden, beroende på i vilken tidszon man befinner sig. Dag och natt är inte exakt lika långa vid vårdagjämningen. Detta förhållande inträder något dygn tidigare. Det beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade atmosfäriska refraktionen. Dagarna omkring vårdagjämningen går solen upp rakt i öster, och omkring tolv timmar senare går den ner rakt i väster. Om man bortser från områdena närmast jordens poler är dagarna kring vårdagjämningen ungefär lika långa över hela jorden.
22 december 2014
Vintersolståndet
En midvintervy från Pepparbacken i Ronneby
Årets mörkaste dag, men också övergången från blått till rött, dvs övergången från en tid med tonvikt på harmonisering/eftertanke till en tid med tonvikt på vila/kraftsamling. På denna dag sker också övergången till ett nytt år. Denna händelse firas förslagsvis med en värmande och gemytlig midvinterfest i vilans och kraftsamlingens tecken. Ovanstående gäller i alla fall för oss som har ekovisionen i tankar och sikte.
Hos Wikipedia finns det bl a följande att läsa. Vintersolståndet inträffar exakt den tidpunkt då en planets axellutning befinner sig som längst bort från den sol i vilket den ligger i omloppsbana. Sett från jorden är det då solen antar sin minsta deklination, det vill säga då solen står som lägst på himlen sett från norra halvklotet. Detta blir således årets kortaste dag med hänsyn till antalet ljustimmar. När detta inträffar står solen i zenit över Stenbockens vändkrets vilket brukar infalla mellan den 21 och 23 december på norra halvklotet respektive 20 till 23 juni på södra halvklotet. Vintersolståndet förskjuts knappt 6 timmar framåt varje normalår och drygt 18 timmar bakåt varje skottår som i sig infaller var fjärde år.
Inom olika religiösa system uppfattas vintersolståndet som anmärkningsvärt, och firandet av julen hade ursprungligen en koppling till vintersolståndet. Enligt den julianska kalendern inträffade år 0 vintersolståndet mellan 24 och 25 december. På 1500-talet inföll händelsen kring den 12 december vilket sedan delvis korrigerades med den gregorianska kalenderreformen.
23 september 2014
Höstdagjämningen
En höstdagjämningsvy från Brunnsparken i Ronneby.
Höstdagjämningen signalerar inte bara höstens ankomst utan markerar också övergången från grönt till blått, dvs övergången från en tid med tonvikt på växande/mognad till en tid med tonvikt på harmonisering/eftertanke. Denna händelse firas förslagsvis med en trivsam höstfest i skördeglädjens, harmonins och eftertankens tecken. Ovanstående gäller i alla fall för oss som har ekovisionen i tankar och sikte, men kan nog passa för de flesta.
På Wikipedia finns det bl a följande att läsa. Höstdagjämningen är inte en dag, utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt vid olika klockslag på skilda ställen på jorden, beroende på i vilken tidszon man befinner sig. Dag och natt är inte exakt lika långa vid höstdagjämningen. Detta förhållande inträder något dygn senare. Det beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade refraktionen. Dagarna omkring höstdagjämningen går solen upp rakt i öster, och omkring tolv timmar senare går den ner rakt i väster. Om man bortser från områdena närmast jordens poler är dagarna kring höstdagjämningen ungefär lika långa över hela jorden.
21 juni 2014
Sommarsolståndet
Sommarsolståndet i all sin nysomrigt grönskande prakt
Årets ljusaste dag, men också övergången från gult till grönt, dvs övergången från en tid med tonvikt på kreativitet/skapande till en tid med tonvikt på växande/mognande. Denna händelse firas förslagsvis med en blomsterfylld midsommarfest i växandets och mognandets tecken. Ovanstående gäller i alla fall för oss som har ekovisionen i tankar och sikte.
Hos Wikipedia finns det bl a följande att läsa. Sommarsolståndet är den tidpunkt då solen antar sin största deklination, det vill säga då den står som högst på himlen på norra halvklotet, norr om kräftans vändkrets. Vid sommarsolståndet lutar jordaxeln som mest in mot solen, vilket medför att det norra halvklotet då får sin längsta dag och kortaste natt. Norr om norra polcirkeln är det då midnattssol och då går solen inte ens ned.
20 mars 2014
Vårdagjämningen
En vårdagjämningsvy från Brunnskogen i Ronneby
Vårdagjämningen signalerar inte bara vårens ankomst utan markerar också övergången från rött till gult, dvs övergången från en tid med tonvikt på vila/kraftsamling till en tid med tonvikt på kreativitet/skapande. Denna händelse firas lämpligen med en vårfest i kreativitetens och det allmänna skapandets tecken. Ovanstående gäller i alla fall för oss som har ekovisionen i tankar och sikte.
Hos Wikipedia finna det bl a följande att läsa. Vårdagjämningen är inte en dag, utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt vid olika klockslag på skilda ställen på jorden, beroende på i vilken tidszon man befinner sig. Dag och natt är inte exakt lika långa vid vårdagjämningen. Detta förhållande inträder något dygn tidigare. Det beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade atmosfäriska refraktionen. Dagarna omkring vårdagjämningen går solen upp rakt i öster, och omkring tolv timmar senare går den ner rakt i väster. Om man bortser från områdena närmast jordens poler är dagarna kring vårdagjämningen ungefär lika långa över hela jorden.
21 december 2013
Vintersolståndet
En midvintervy från Pepparbacken i Ronneby
Årets mörkaste dag, men också övergången från blått till rött, dvs övergången från en tid med tonvikt på harmonisering/eftertanke till en tid med tonvikt på vila/kraftsamling. På denna dag sker också övergången till ett nytt år. Denna händelse firas förslagsvis med en värmande och gemytlig midvinterfest i vilans och kraftsamlingens tecken. Ovanstående gäller i alla fall för oss som har ekovisionen i tankar och sikte.
Hos Wikipedia finns det bl a följande att läsa. Vintersolståndet inträffar exakt den tidpunkt då en planets axellutning befinner sig som längst bort från den sol i vilket den ligger i omloppsbana. Sett från jorden är det då solen antar sin minsta deklination, det vill säga då solen står som lägst på himlen sett från norra halvklotet. Detta blir således årets kortaste dag med hänsyn till antalet ljustimmar. När detta inträffar står solen i zenit över Stenbockens vändkrets vilket brukar infalla mellan den 21 och 23 december på norra halvklotet respektive 20 till 23 juni på södra halvklotet. Vintersolståndet förskjuts knappt 6 timmar framåt varje normalår och drygt 18 timmar bakåt varje skottår som i sig infaller var fjärde år.
Inom olika religiösa system uppfattas vintersolståndet som anmärkningsvärt, och firandet av julen hade ursprungligen en koppling till vintersolståndet. Enligt den julianska kalendern inträffade år 0 vintersolståndet mellan 24 och 25 december. På 1500-talet inföll händelsen kring den 12 december vilket sedan delvis korrigerades med den gregorianska kalenderreformen.
22 september 2013
Höstdagjämningen
En höstdagjämningsvy från Brunnsparken i Ronneby.
Höstdagjämningen signalerar inte bara höstens ankomst utan markerar också övergången från grönt till blått, dvs övergången från en tid med tonvikt på växande/mognad till en tid med tonvikt på harmonisering/eftertanke. Denna händelse firas förslagsvis med en trivsam höstfest i skördeglädjens, harmonins och eftertankens tecken. Ovanstående gäller i alla fall för oss som har ekovisionen i tankar och sikte, men kan nog passa för de flesta.
På Wikipedia finns det bl a följande att läsa. Höstdagjämningen är inte en dag, utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt vid olika klockslag på skilda ställen på jorden, beroende på i vilken tidszon man befinner sig. Dag och natt är inte exakt lika långa vid höstdagjämningen. Detta förhållande inträder något dygn senare. Det beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade refraktionen. Dagarna omkring höstdagjämningen går solen upp rakt i öster, och omkring tolv timmar senare går den ner rakt i väster. Om man bortser från områdena närmast jordens poler är dagarna kring höstdagjämningen ungefär lika långa över hela jorden.
21 juni 2013
Sommarsolståndet
Sommarsolståndet i all sin nysomrigt grönskande prakt
Årets ljusaste dag, men också övergången från gult till grönt, dvs övergången från en tid med tonvikt på kreativitet/skapande till en tid med tonvikt på växande/mognande. Denna händelse firas förslagsvis med en blomsterfylld midsommarfest i växandets och mognandets tecken. Ovanstående gäller i alla fall för oss som har ekovisionen i tankar och sikte.
Hos Wikipedia finns det bl a följande att läsa. Sommarsolståndet är den tidpunkt då solen antar sin största deklination, det vill säga då den står som högst på himlen på norra halvklotet, norr om kräftans vändkrets. Vid sommarsolståndet lutar jordaxeln som mest in mot solen, vilket medför att det norra halvklotet då får sin längsta dag och kortaste natt. Norr om norra polcirkeln är det då midnattssol och då går solen inte ens ned.
29 april 2013
Föredrag om Codex Alimentarius
Scott Tips håller föredrag om den hotade hälsofriheten.
Ett föredrag om hälsofrihet – om friheten att själv bestämma val av livsmedel, behandlingsmetoder och kosttillskott – en frihet som vi tar för given, men som är allvarligt hotad.
FN:s Codex Alimentarius-kommission arbetar ihärdigt och målmedvetet för att inskränka denna frihet.
Föredraget ges endast på engelska – ingen tolkning.
Söndagen den 29 april 18:45, Inträde: 180 kronor
Besöksadress: Kammarkargatan 56, Stockholm
Arrangör: Jordstrålningscentrum
Mer information om Codex Alimentarius hittar du i detta inlägg.
Händelser och evenemang är indelade i fem kategorier: Allmänt, Ekonomiskt, Ideellt, Socialt och Unicitetiskt. Kategorierna är färgkodade för att kunna skiljas åt i kalendern. Vill du bara se en kategori klickar du på denna.
Skulle du vilja leva i ett samhälle som ...?
Ekokuriren söker skribenter
Beställ ett fungerande samhälle!
Ekokuriren för Ronneby kommun
Prenumerera via Epost eller Rss-flöde