Beställ ett fungerande samhälle nu, innan det gamla tar slut!

Hej du medvetne konsument! Här kommer tidernas erbjudande. Du har nu möjlighet att beställa ett fungerande samhälle. Det gör du enkelt genom att fylla i beställningsformuläret nedan. Det du beställer är ett samhälle på ekogrund, som styrs av människor som verkligen tar ansvar, dvs är fullt ansvarstagande. Inget vi är vana vid precis, men absolut nödvändigt i en tid som denna. Och inte bara nödvändigt utan också brådskande. Så ta vara på möjligheten, om du inte redan har gjort det, och skaffa dig ett samhälle som verkligen fungerar. Det kostar bara lite mod, du har livslång ångerrätt, det finns inga dolda kostnader, och modellen bör passa alla. Men gör din beställning av ett nytt, fungerande samhälle nu, innan det gamla tar slut, för då kan det bli dyrt.

Leverans sker när tillräckligt många beställningar har kommit in, och det som levereras är skräddasytt för den kommun där du har din hemvist. Med leveransen följer, som en bonus, möjlighet för dig att vara en av de styrande. För att få en liten och tidig föraning om vad som kommer att levereras kan du ta en titt på denna webbsajt. Om du vill veta mer, eller har synpunkter, kan du antingen lämna kommentarer nedan eller använda dig av någon av kontaktvägarna på Ekokurirens kontakt-sida.

Ta vara på den här chansen nu, så att inte denna unika möjlighet går dig förbi! Det har du inte råd med. Fyll i din beställning nu! Bättre erbjudande lär du inte hitta i den kommersiella värld där vi nu lever. Om du ändå är tveksam till detta erbjudande är det bara att göra en jämförelse med det samhälle du just nu lever i, så blir det nog mycket lättare för dig att bli klar över att du bör skicka in din beställning. Skulle du inte vilja beställa just nu kan du ändå göra nytta genom att fylla i enkäten på denna sida.

Beställning av ett fungerande samhälle

Dina uppgifter behandlas givetvis konfidentiellt och kommer inte att spridas utan ditt samtycke. Personnumret användes enbart för att kunna identifiera dig, och kommer aldrig att spridas eller visas öppet. I och med denna beställning samtycker du även till att vara medlem i en samhällsförening liknande Ronneby Samhällsförening i din egen hemkommun. De fält nedan som är försedda med asterisk är obligatoriska.

Med enhet i vårt varande kan individualiteten blomma fritt.

Att vi alla är unika, och därmed också skilda från varandra och omgivningen, synes de flesta människor ha accepterat, även om alldeles för få lever ut den mångfald som de är en så viktig del av. Att vi också är, och bör vara, förenade som mänskliga och kosmiska varelser synes inte vara lika väl accepterat, om ens accepterat över huvud taget. Varför, kan man undra. Men, det tänker jag inte gå in på här, utan väljer istället att vara mer rak och rationell, och gå direkt på den rubricerade frågan. Kan vi människor enas?

Ja, det tror jag att vi kan, om vi väljer en enande ordning som alla kan omfamna, och som inte bara är enande utan samtidigt också helande och frigörande. Här nedan följer ett förslag på en sådan ordning. Jag har valt att kalla denna grundläggande ordning för ekogrund, där  eko, såsom samlande begrepp, står för:

1. En levnadsordning som kännetecknas av ett uppbyggande, nyttovarande och fullt ansvarstagande förhållningssätt till livet, där vi har utgångspunkten och referenserna hos oss själva, och allt (individualitet, mänsklighet och helhet) inom oss.

2. En positiv livsinställning sprungen ur en stark tro på livet och dess möjligheter, samt ur en helande enhetskänsla och mångfaldsglädje med allomfattande respekt.

3. En kunskapsordning av naturrelaterat, ekologiskt slag där helheten, delarna och sambanden finns med, där nyfikenheten lever, och där den djupa känslan tillåts gå hand i hand med vårt medvetande och vår vilja att förstå.

4. En lokalt förankrad, behovsstyrd, och med ekologin förenad ekonomi/hushållning med hög självförsörjningsgrad, baserad på samarbete, av såväl lokalt som regionalt och globalt slag, samt på skapande, tillhandahållande och tillvaratagande av överflöd.

5. En lokalt förankrad social ordning där gemenskapen och samarbetet, såväl på det lokala planet som på det regionala och globala planet, präglas av grundläggande enighet, personlig (individuell) frihet, och fullt personligt ansvarstagande.

Denna grundläggande ordning fungerar bl a för mig. Kanske fungerar den även för dig. Begrunda, känn efter och tyck till. Jag är nyfiken på ditt svar på rubricerade fråga, samt på vad du tycker om förslaget ovan. Mer information om ovanstående ekogrund finner du bl a på denna sida. Om du vill kan du också, på denna sida, svara på enkäten “Skulle du vilja leva i ett samhälle som …?”. … Tänk om …

Det är dags nu att vi ersätter detaljstyrning och mångfaldskontroll med en enkel enande, helande och frigörande ordning. Det är dags för oss människor att börja ta ansvar, och att göra det bästa vi kan av vårt leverne här på planeten. Det är dags för en ny dimension, med nya möjligheter. Det tycker i alla fall jag. Men, som sagt, vad tycker du? Välkommen med synpunkter under kommentarer nedan, eller via någon av kontaktvägarna på Ekokurirens kontakt-sida.

Kors vad lätt det har varit att föra människor bakom ljuset.

Hierarki, tjäna och älska sin nästa, konkurrens, och gott och ont är grundvalar som i stort sett alla människor idag inte bara tar för givna, utan också ser som naturliga och riktiga. Dessa grundläggande normer finns i så gott som alla samhällen, i alla religioner, och även i alla andra vitt spridda andliga läror och rörelser, och de är så djupt förankrade i oss att ett ifrågasättande helt enkelt inte synes möjligt. För inte kan väl något som är så djupt rotat i människans varande, och som funnits i så långa tider, vara galet. Visst kan det vara svårt att tänka sig det.

Men tyvärr, kära medmänniskor, vi har alla blivit grundlurade, vare sig vi vill tro det eller ej, och vare sig vi har låtit lura oss själva eller inte. Dessa normer är tillsammans perfekta verktyg för att styra och kontrollera människor, och få dem att tjäna dem som för tillfället har makten. Men, lika perfekta som dessa grundvalar är för slaveriet, lika förkastliga, förhindrande och förstörande är de för människan, liksom för livet här på planeten. Så länge som vi låter dessa grundläggande normer vara styrande i vår vardag är vi förlorade, utan chans att ta ansvar och fungera som de hela varelser vi egentligen borde vara, och utan möjlighet att få uppleva hur underbart livet här på planeten faktiskt kan vara.

Det är dags nu, tycker jag, att inte bara ifrågasätta denna ordning i vårt samhälle, utan också se till att göra något åt situationen. Vi behöver ha referenserna till livet och omgivningen hos oss själva, förslagsvis på ett sätt som bl a beskrivs under ekogrund och på denna enkät-sida. Annars blir allting fel. Om referenserna finns där, helt hos oss själva, då försvinner hierarkin, då blir kärleken och samvaron så enkel och naturlig som den bör vara, då ersätts konkurrensen av samverkan och samarbete, och då upphör striden mellan gott och ont. Då har vi nått en ny uthållig dimension i vårt varande, en ny dimension med nytt hopp och nya möjligheter.

Tyckte att denna visa av Johan Sandström kunde passa här, trots att texten inte helt korrelerar med inlägget.

Dags att fatta att hållbarhet och förstörelse inte trivs ihop.

När skall vi människor besinna oss? Skall vi vänta tills det är för sent, tills vi har tagit död på allt av verkligt värde, och ersatt det med enbart pengavärde, och sedan sitter där ensamma i den totala tomheten och meningslösheten? Nu håller vi t o m på med att ta död på hållbarheten genom att underordna den i en levnadsordning där förstörelsen är religion. Vad vill vi egentligen? Vill vi skapa ett helvete här på jorden, eller är vi bara så djävla tanklösa?

Jag tror givetvis inte att människor i allmänhet medvetet vill skapa ett helvete. Men, skall det behöva vara så svårt att förstå att hållbarhet inte kan leva i en ordning där pengamakt regerar, där handel (dvs pengasnurr) styr, där ägande och konkurrens är heligt, där bekämpandet ses som naturligt, där pengavärde är det enda värde som räknas, där vi blir rikare ju mer vi förbrukar, där krig är ett sätt att skapa fred, där mångfalden upplevs som skrämmande, där ansvar och hänsyn ses som en belastning, och där det är lönsammare att producera våra förnödenheter på andra sidan klotet än här hemma.

Ja, jag vet att det är politiker och pengamakt som styr och som bestämmer villkoren. Men jag vet också att det är alla vi människor som väljer dessa politiker, och som i våra dagliga handlingar ser till att verkställa besluten. Så ytterst ligger alltså ansvaret ändå hos oss. Det är våra beslut och handlingar som avgör om vi skall ha ett helvete eller ett paradis här på jorden. Så är det, oavsett hur många konspirationer som förekommer, och oavsett hur maktlösa vi människor känner oss.

Men, vi är inte maktlösa, även om det kan kännas så, och vi måste inte vara så tanklösa. Vi kan börja använda vår förmåga, och var och en börja ta ansvar för vårt liv här på jorden. Vi kan besinna oss och ersätta vårt förstörande och problemskapande leverne med ett leverne där vi inte ens behöver grubbla över hur vi skall få ett hållbart liv, eller hur vi t ex skall bete oss för att vara kärleksfulla och omtänksamma. Det är inte så svårt som det låter. Det enda vi egentligen behöver göra är att flytta fokus från det vi ser omkring oss till det vi ser och har inom oss. Det har jag gjort, och då fann jag bl a denna enande, hållbara ordning. Kanske finns den, eller något liknande, också hos dig. I så fall är kanske även denna sida något för dig.

Som avslutning, ett favoritklipp som jag haft med tidigare, men inte kan låta bli att ha med även på denna sida.

George Carlin talks about politicians, voting and responsability. A cut from the show “Back in Town” 1996.

Vakna Anders (m fl)! Den här växten är rena missväxten!

Tillväxt, vad är det för en växt? Det undrar Claes Eriksson i sin härligt underfundiga och tänkvärda MAX-föreställning, som du kan kolla på nedan. Avsnittet som innehåller denna undran börjar ca 6.55 in i första akten, men se gärna hela föreställningen. Där finns många “galenskaper” att ta del av, inte minst i den andra akten.

Ja, vad är det för en växt? I vår naturfrämmande, pengasnurriga värld är tillväxt vanligen synonymt med ekonomisk tillväxt, som enligt Wikipedia definieras enligt följande: Ekonomisk tillväxt är den relativa ökningen i något produktionsmått. Vanligen är det ökningen av ett samhälles produktion av varor och tjänster enligt måttet bruttonationalprodukt (BNP), jämfört med föregående tidsperiod. Det nominella tillväxttalet anger ökningstakten i löpande valutaenheter.

Denna tillväxt är viktig i ett samhälle som premierar konsumtion och pengacirkulation, vilket vi uppenbarligen gör här i landet. Tillväxten är så viktig för oss att vi t o m struntar i att den förpestar vår livsmiljö och tar kål på våra andra växter. Att tillväxten dessutom kräver så mycket skötsel att vi knappt har tid och ork över att leva gör naturligtvis inte det hela bättre. Rätt korkat va? Hur dum kan man egentligen vara? Ja, där verkar tyvärr inte finnas någon gräns. Vi gör allt vi kan för att kunna styra över andra och slippa ta ansvar för vårt eget leverne.

De allra flesta menar nog också att människor inte kan styra sig själva utan att de måste styras. Gäller givetvis inte dem som påstår detta, utan naturligtvis bara alla andra. Är det inte dags att lägga av med detta ansvarslösa dravel nu? Det tycker i alla fall jag. För det måste inte vara på detta sätt, även om vi ständigt och taktfast invaggas och invaggar oss själva i den tron. Vi kan koppla på hjärnkontoret och successivt börja ta vårt ansvar (det är inte så farligt som det låter), släppa loss vår skapande förmåga (ja, vi har en sådan) och börja styra oss själva i en riktning som har kvalitativa värden, som verkligen ger oss ett bättre liv, och som är till gagn för såväl mänskligheten som allt omkring oss.

Ja, ja. Snacka går nog bra, men att spotta snus i motvind är inte lika lätt, säger du kanske. Jo, jo. Jag förstår vad du menar. Men jag sa inte att det var lätt. Allt måste inte vara lätt. Och, lite skit får vi väl tåla. Alla förändringar är naturligtvis förenade med vissa problem. Det ligger liksom i sakens natur. Anammar vi emellertid en enande, helande och frigörande ordning likande den som finns beskriven under ekogrund här på sajten, samt dessutom väljer att delta i förverkligandet av en dylik ekogrund via lokala föreningar liknande Ronneby Samhällsförening, Ronneby Ekoförening m fl, då tror jag att vi har skapat bra förutsättningar för att kunna ta oss fram även i svår motvind, om så skulle behövas.

Via den förändring som detta innebär kommer vi att kunna skaka av oss detta pengasnurriga gissel som vi redan burit med oss alltför länge, och jag tror inte att någon egentligen kommer att sörja förlusten av den nu så vanliga parasitväxten. Jag tror inte heller att pengarna i sig, samt annat i ekosamhället icke behövligt såsom skulder, ägande, hierarki och byråkrati, kommer att saknas när vi förpassar dessa företeelser till historien. Tvärtom tror jag att friskheten i den nya kulturen, när den väl uppdagas, till och med kommer att tilltala och uppskattas av även de idag allra mest konventionellt hängivna.

En fantastisk nutidsföreställning av och med Claes Eriksson. Humor och allvar i en salig blandning. Akt 1.

En fantastisk nutidsföreställning av och med Claes Eriksson. Humor och allvar i en salig blandning. Akt 2.

Det är enkelt. Man behöver alltid gå in för att kunna hitta ut.

Det finns väl inget som har stötts och blötts så mycket som miljöproblemen under de senaste decennierna. Det har skrivits, det har pratats och det har debatterats, och emellanåt har även beslut fattats och åtgärder vidtagits. Ja, miljön har verkligen funnits på agendan, kan man säga. Men allt till föga nytta synes det. Vi galopperar ändå uppenbarligen i allt snabbare takt mot katastrofens avgrund, och många har säkert redan gett upp. Det är förståeligt att människor ger upp, och att mer eller mindre vansinniga nödåtgärder planeras och sätts i verket, när ingenting synes hjälpa. Men ge inte upp, och bli inte vansinnig, kära medmänniska. Det finns en lösning, och den är närmare och enklare än du tror, såvida du inte redan har funnit den. Den är så nära att du inte kan se den, och så enkel att du antagligen inte tror att den kan hjälpa, eller ha någon betydelse. Men, tror du det så tror du fel. Då har du låtit lura dig.

… när det kan vara så enkelt

Vi behöver inte söka världen runt, och grubbla oss tokiga, för att finna lösningen. Den finns redan här, hos dig och mig, och alla andra, så som den alltid har gjort, och alltid kommer att göra. Det som bestämmer hur vår värld ser ut är nämligen hur vi förhåller oss till livet och allt omkring oss. Det är inte svårare än så. Bollen och lösningen ligger alltså i grunden hos oss själva, inte hos andra, någon annanstans, eller i tekniken. Frågan är bara om vi är beredda att gå till oss själva, och ta ansvar för vårt leverne. Om vi inte är villiga att göra det så kommer vi aldrig någonsin att kunna komma till rätta med vare sig miljöproblemen, eller något annat.

Jag sökte och jag fann

Hur kan jag vara så säker på detta? Jo, jag har gjort den här resan. Jag har sökt världen runt, och i allt, bara för att inget finna. När inget gick att finna, fick jag lov att gå till mig själv. Det har varit en ganska tuff och omtumlande resa, men den har varit intressant, och jag fann svaren. Jag fann lösningen. Inte bara för mig själv som individ, utan också för mänskligheten och helheten, den där mänskligheten och helheten som både du och jag är. Den som inom oss förenar oss med allt och alla. Det jag fann finns koncentrerat i det jag kallar “ekogrund” och “ekorörelsen” och uttryckt i diverse ekoverksamhet, såsom hos Ronneby Samhällsförening, Ronneby Ekoförening och Ekotjänsten i Ronneby, samt givetvis också i webbtidningen Ekokuriren.

Jag har förståelse för om du har svårt att tro på och ta till dig detta. Du tycker kanske också att jag lite orättvist lägger för mycket skuld och ansvar på dig. Men det gör jag inte. I alla fall inte skuld. Det som har varit, det har varit. Det är nuet som gäller, och där finns ingen skuld, bara möjligheter. Och, vad gäller ansvaret så är det naturligtvis du själv som bestämmer vilket ansvar du skall ta. Förstå kommer du att göra när du har gått till dig själv och ditt inre sanna jag, det där jaget som är fritt från förgivettaganden och förutfattade meningar.

Svaren finns också hos dig

Det här är en inbjudan till alla modiga människor (och även till alla andra för den delen) att förenas med mig i ett leverne, och i en livets resa, som gör det möjligt för oss människor att komma till rätta med de problem vi har skapat, och som tar oss till en fri och meningsfull tillvaro, med möjligheter för allt och alla. Men, resan är naturligtvis inte gratis. Du får betala med ett bättre liv, och en bättre värld. Om du tycker att resan är värd det så bör du absolut anmäla dig till den. Det gör du enklast genom att antingen direkt registrera dig som medlem i Ronneby Samhällsförening (såvida du bor i Ronneby kn) eller genom att svara på enkäten på denna sida. Du kan givetvis också använda dig av kontaktvägarna på vår kontakt-sida, samt lämna kommentarer nedan.

Jag, och hela naturen, vill att du svarar på denna fråga

Skulle du vilja leva i ett samhälle som har samma grundläggande ordning och upplägg som Ronneby Samhällsförening, om möjligheten skulle finnas?

Nedan finns utdrag av det viktigaste i föreningens ordning och upplägg. För mer utförliga beskrivningar innan svar kollar du förslagsvis i första hand under Ekogrund, Medlemskap och Organisation, eller i föreningens Stadgar, som dock saknar kommentarer. Svarar gör du i formuläret nedan, och vi ser fram emot ditt svar oavsett om det är bejakande eller ej.

Låt solen gå upp för en bättre dag, med ansvar och frihet

Vi människor har länge, ja kanske alltför länge, valt att inte fullt ut ta ansvar för det liv vi lever, och för det samhälle vi är en del av. Att det har varit så kan ha sina förklaringar. Vi kan ha känt oss oförmögna och icke värdiga att ta detta ansvar. Vi kan ha tvingats, med våld, att leva på ett icke ansvarsfullt sätt. Ytterligare en förklaring till att vi fortfarande har den ansvarslösa situation som vi har kan vara att vi helt enkelt bara har fortsatt av gammal vana, och tagit för givet att det är så det måste vara. Hur det nu än är, och har varit, så kan nog de flesta idag förstå att detta är en olycklig och icke hållbar situation.

Vi kan helt enkelt inte fortsatta att fly undan ansvaret längre, och bara lämna över det till andra högre upp i en hierarki, som så lägligt finns till hands, där alla på samma sätt, och på samma grunder som alla andra, givetvis också bara flyr undan ansvaret. Nej, det är naturligtvis inte hållbart. I alla fall inte om vi människor önskar oss ett värdigt liv i ett fungerande samhälle, och en framtid här på planeten. Och inte önskar sig väl egentligen någon ett ovärdigt och dåligt fungerande samhälle. Gör du?

Vi klarar det på ekogrund

Nej, det är på tiden att vi gör något åt detta nu. För det måste inte fortsätta att vara så som det “alltid” har varit. Vi kan faktiskt, var och en, välja att ta fullt ansvar för både livet och samhället. Vi klarar det dock inte i den ordning som vi idag har i vårt leverne och vårt samhälle. Det skulle bli alltför tungt och svårt. Ja, i stort sett omöjligt. Nej, det behövs en helt annan grund för levernet och samhället för att vi skall kunna ta detta ansvar. Det behövs en enande, helande och frigörande grund av samma slag som Ekokuriren vilar på. Den kallas kort och gott “ekogrund”, där “eko” kommer från grekiskans “oikos”, som betyder “hus”, men också mycket väl kan användas i vidare betydelse, så som hos Ekokuriren. Vad detta “eko”, såsom samlande begrepp, står för kan du läsa vidare om på denna sida.

En av fördelarna med denna ekoordning, och en viktig sådan, är att ordningen kan växa fram successivt och fredligt i den verklighet vi nu befinner oss, utan revolution och stridigheter. Den försämrar nämligen inte livet för någon, utan förbättrar det för alla som väljer att leva i denna ordning. Det är i sin helhet inte heller någon begränsande ordning, utan tvärtom en vidgande sådan. Ekoordningen skänker oss en ny dimension i tillvaron, med mängder av nya möjligheter. Det är bara att ansvarsfullt ta för sig, och att släppa loss fantasin och skaparglädjen. Mycket svårare än så behöver det inte vara om vi väljer ett varande “ekogrund”.

Visst kommer vi, och vår syn på omgivningen, att förändras i och med att vi väljer att fullt ansvarstagande, vilande på “ekogrund”, skall gälla för oss i fortsättningen. Och, det är klart att detta kan bli en omvälvande upplevelse. Men, knappast en negativ sådan, utan en upplyftande och glädjande sådan. Det är ju inget dekret uppifrån, ingen revolution, eller någon annan plötsligt påtvingad förändring, det handlar om denna gång. Det är bara en positiv utveckling och en starkt livsförbättrande möjlighet, som vi själva kan styra över. En möjlighet till ett mycket rikare och mer meningsfullt liv, och en möjlighet att äntligen kunna styra vårt eget liv.

… och finner samtidigt friheten

När vi väljer att ett fullt ansvarstagande på “ekogrund” skall gälla för oss har vi nämligen inte bara hittat vägen till ett rikare liv på alla plan, utan då har vi också hittat vägen till friheten. Denna frihet som vi människor så länge har längtat efter, och letat efter, men aldrig riktigt funnit, därför att vi har letat på fel plats och i fel ordning, och utanför oss istället för inom oss. Nu finns den plötsligt där, framför oss. Det behövs bara ett enda steg, och vi går från fångenskapen till friheten. Ett enda steg från isolering till samhörighet. Ett enda steg.

Det är stort och lockande, men kan naturligtvis också kännas skrämmande eftersom vi så länge har varit fängslade i den ordning och det varande vi nu befinner oss. Det är ju där vi trots allt har vår trygghet och vårt umgänge. En trygghet och ett umgänge, som vi trots dess brister, inte vill släppa. Men lugn, det här handlar inte om att gå från en fångenskap till en annan, från en beskuren frihet till en annan, eller från en avskild verklighet till en annan. Här förlorar vi inget, här vinner vi bara. Här förenas vi, istället för att splittras, och här växer samhörigheten. Dessutom är det ju, som sagt, hela tiden vi själva som styr våra steg.

Så ta steget in i friheten nu, till ett värdigare liv och ett mänskligare samhälle, och var med och ta ansvar du också, så att både du och alla andra äntligen kan få det samhälle och den tillvaro som vi egentligen vill ha. Om du vill göra det enklare för dig i denna vandring så kan du, i alla fall om du bor i Ronneby kommun, t ex registrera dig som medlem i Ronneby Samhällsförening. Men, även alla ni andra kan också få en enklare vandring genom att här anmäla ert intresse för en samhällsförening även i er hemkommun. Då har ni alla med en liten och enkel handling redan tagit ett stort steg, och ett stort ansvar. Enklare och effektivare kan det inte bli. Men gör det nu. För det finns ingen bättre och lämpligare tid än nu. Och, som sagt, du har inget att förlora, men allt att vinna. Sprid dessutom gärna detta budskap vidare till människor omkring dig.

Om du känner dig osäker, men ändå vill att en tillvaro vilande på “ekogrund” successivt skall kunna växa fram, så kan du, om du vill, naturligtvis avvakta lite med ditt eget stegtagande, och enbart välja att registrera dig som medlem, eller att här anmäla intresse för medlemskap i en kommande samhällsförening vilande på “ekogrund”. Då har du ändå bidragit till att möjliggöra att en ekotillvaro kan växa fram, vilket i förlängningen givetvis gör det betydligt lättare både för dig och alla andra att ta steget in i friheten, och in i denna enande, helande och frigörande tillvaro. En mycket liten handling alltså, men en handling av stor betydelse.

Om vi väljer ett ekogrundat leverne blir det lätt att enas

Med en ekogrundad tillvaro behöver vi inte sitta fast i ensamhet eller dåligt fungerande tvåsamhet. Då finns förutsättningar för en trivsam, trygg och verkligt fungerande samvaro, med en mångfald som skänker liv och glädje. Det händer något med oss när vi på ekoordnat sätt väljer att ta fullt ansvar som individ, människa och helhetsvarelse, och väljer att ha såväl vår egen individualitet som mänskligheten och helheten inom oss. Plötsligt upptäcker vi, även om processen kan ta sin tid, att vi inte längre är i konflikt med omgivningen, och inte längre behöver känna oss dåliga för att vi bryr oss om oss själva.

Det är en verklig befrielse och en öppning till en helt annan, och rikare, värld än den vi människor är vana vid. Tänk att något så stort och främmande kan finnas så nära. Så nära tillgängligt om vi bara bryr oss, och vågar ta itu med oss själva. Och, varför skulle vi inte göra det, när så mycket finns att vinna? Ingrodda vanor? Yttre faktorer? Javisst, men de kommer vi till rätta med, med tiden. Med ekogrundad strävan, tålamod (inte minst med oss själva), vilja och beslutsamhet, samt givetvis med ett medlemskap i Ronneby Samhällsförening eller i någon annan lokal samhällsförening vilande på ekogrund, så ordnar det sig.

Tänk dig en värld utan krig, konfrontation, konkurrens och bekämpande där vi alla lever våra liv precis så som vi, var och en, själva känner och förstår att just vi skall göra. Där vårt ekogrundade varande och vår inre gruppkänsla får både oss och gruppen (samhället, arbetsgemenskapen, närområdet, familjen osv) att fungera. En värld där vi har lämnat oönskad ensamhet bakom oss, och fått vår ev tvåsamhet att fungera. En tvåsamhet som i det läget inte längre är så självklar som i den åtskiljande värld vi nu lever, utan tvärtom ses som starkt begränsande. För en värld bortom begränsningarna är vad som väntar, en värld där individen har betydelse, och mångfalden fyller oss med glädje. En värld fylld av människor, som strävar efter att vara så hela som möjligt, och som har utrustat sig med en sådan inre styrka och livskraft att de vågar och klarar av att vara de ansvarsfulla skapare som människorna troligen är ämnade att vara.

Vi kan skapa en värld utan kontlikter, om vi bara vill

Världen och vår vardag är full av konflikter. Vi krigar, slåss, bekämpar och konkurrerar. Vi är i ständig konflikt med allt och alla. Det är som om konflikten är en ofrånkomlig del av livet, ett nödvändigt ont. Men, är det verkligen så, och måste det vara så? Nej, det måste inte vara så, även om det ser så ut, och vi alla är så invanda i detta. Hur det är för oss beror på hur vi förhåller oss till livet, och till vår omgivning. Vi bestämmer alltså själva hur vi vill ha det. Vi skapar själva vår tillvaro.

Om vi t ex väljer att förhålla oss till livet, och till vår omgivning på det sätt som bl a beskrivs under ekogrund på denna sajt så kan vårt liv bli fritt från konflikter. Dock kommer vi givetvis att kunna iaktta konflikter omkring oss så länge som det finns människor som väljer att leva på ett konfliktfyllt sätt. Låter det för enkelt och för bra för att vara kunna vara sant, och vilka bevis har jag för ett dylikt påstående?

Ja, enkelt är det kanske inte, alla förändringar är ju en process som fordrar ett visst engagemang, och bevisen har vi väl egentligen ändå alltid bara inom oss själva. Jag har erfarenheterna och bevisen inom mig, precis som andra har eller kommer att ha erfarenheterna och bevisen inom sig. För övrigt är det naturligtvis näst intill omöjligt att presentera yttre bevis i en värld fylld av människor som väljer att fortsätta leva på ett sätt som innefattar konflikter, och allehanda problem av annat slag.

Om vi alltid är beroende av yttre bevis lär vi inte få uppleva särskilt mycket till förändring, i alla fall inte sådan förändring som vi själva egentligen vill se. Nej, vi behöver, såväl i detta läge som i många andra liknande lägen, lita till oss själva och vårt eget omdöme, tro på möjligheterna, och våga gå nya vägar. Gör vi det så behövs inga yttre bevis. Då kommer våra erfarenheter att vara bevis nog.

Om vi verkligen vill se en förändring i världen då behöver vi börja med att genomföra den förändringen hos oss själva. Gör vi inte det så är risken stor att vi inte heller kommer att få se den förändringen i världen. Detta gäller i allra högsta grad om vi vill förändra något så ingrott och inpräntat som vårt konfliktstyrda varande.

En värld utan konflikter

Men, behövs inte konflikterna? Måste vi inte bekämpa ondska och sjukdomar? Måste vi inte konkurrera, och strida för det vi tycker är rätt? Nej! Nej! Nej! Det är en villfarelse. En villfarelse som troligen har sin grund i rädsla och en känsla av otillräcklighet. Att vi människor helt enkelt inte är dugliga nog och kapabla att ta ansvar för oss själva och det liv vi lever. Något vi antagligen burit med oss sedan urminnes tider. Något som har låst och begränsat oss länge nog nu. Det är dags, tycker jag, att vi tar tag i detta, och gör något åt det.

Jag tänker inte här gå vidare in på hur vi får till ett varande fritt från konflikter. Det skulle bara vara att upprepa den information som redan finns på denna sajt. Så ta del av det som finns skrivet om “ekogrund” och “ekorörelsen“, samt av artiklar och annan information här på sajten. Där finns den grund som behövs för att få till ett varande och en värld utan konflikter. Där kan du bl a få hjälp med att förstå att vi varken kan eller bör ställa krav på andra, eller förvänta oss att andra skall ordna sådant som vi själva vill ha ordnat, och där kan du t ex få klarhet i varför det är så viktigt att vi respekterar och uppskattar den mångfald vi har omkring oss.

Jag förstår att detta kan kännas både främmande och svårt att ta till sig. Det är ju inte en ordning vi är vana vid precis. Men, det hela är inte så svårt som det kan verka, och troligen inte heller så främmande och skrämmande, åtminstone inte om vi flyttar fokus från det yttre till det vårt inre. Så ge ekoordningen en chans i ditt liv. Du har inget att förlora, utom ev villfarelser förstås, men mycket att vinna. Och, även om vi människor inte förstår så mycket av detta liv, så nog måste det väl ändå vara bättre att ta det ansvar vi kan för vårt liv, än inget alls. I alla fall torde detta gälla om vi befinner oss i en ekosamvaro, där konsensus gäller för besluten.