Skördetiden är här – dags att lagra näring inför vintern.

Mjölksyrejäsning är av någon anledning ett relativt okänt begrepp i svensk matkultur. Detta utmärkta, naturliga sätt att lagra näring från det ljusa och bördiga sommarhalvåret för njutning och tillgodogörande under det mörka och näringsfattiga vinterhalvåret har aldrig riktigt funnit sin plats hos oss, så som det har gjort i våra grannländer på den andra sidan Östersjön. Varför vet jag inte. Jag kan bara konstatera att vi här i landet hittills främst har valt konserveringslösningar av tämligen nedbrytande och förstörande slag, vilket knappast har främjat vår hälsa.

Kanske är det dags nu för en ändring när det gäller detta missförhållande, och kanske är det dags för svenska folket att upptäcka fördelarna och möjligheterna med mjölksyrning. Den ideella föreningen Svensk Ekomarknad ämnar i alla fall göra vad de kan för att mjölksyrningen, denna kanske allra bästa konserveringmetod som finns att tillgå, skall kunna hitta in även i den svenska matkulturen. Den behövs, som ett led i att få tillgång till bra och välbehövlig näring framförallt under vinterhalvåret, i minst lika hög grad hos oss som hos våra grannar på den andra sidan Östersjön.

Om du vill veta och lära dig mer om mjölksyrning, och botanisera lite i dess möjligheter, rekommenderar jag Annelies Schöneck’s alldeles utmärkta bok ”Mjölksyrejäsning av grönsaker”, som du hittar hos Svensk Ekomarknad till ett nästintill subventionerat pris. I deras ekovaruhus hittar du också mjölksyrningskrukor (nu även i fler färger) i allehanda former och storlekar, direktimporterade från det av keramiktradition starkt präglade Boleslawiec-området i sydvästra Polen, samt kålhyvlar, som givetvis inte bara fungerar till kål utan även till mycket annat, från det trävarutillverkande kooperativet KGZ Ribinica i Slovenien.

Vad är det för jord vi lämnar till kommande generationer?

Ja så heter det i folkmun! Och på ett vis kan man ju säja så! Men, vad har vi då ärvt av våra föregångare, och vad har det för konsekvenser?

Det moderna jordbruket använder konstgödsel! Där har människan bestämt vad det ska finnas för ämnen, och i vilka förhållanden i gödselmedlet. Konstgödsel gynnar inte microlivet, maskar och mindre kryp som naturligt ska lufta rotsystemet och se till att näringsämnena är tillgängliga för växterna! Vad det moderna jordbruket har skapat är jord som är urlakad på näring, och många livsviktiga ämnen saknas.

Jag var på besök hos en bonde som födde upp kor. Han hade stött på problem med sina djur då dom skulle kalva. Kalvarna föddes, men dog efter en kort tid, eller så kom dom ut döda. Orsaken var selenbrist i jorden. Han hade som mål att odla den egna maten till djuren, och det blev en mycket tråkig erfarenhet att se alla döda kalvar.

Det jag vill att alla förstår är att det som saknas i jorden kommer slutligen att saknas i människokroppen.

Många av våra jordar saknar BALANS på grund av ensidig odling och konstgödsling!

Om jorden inte är i balans så kommer inte den som förtär det som växer där heller att vara i balans.

Olika växter tar upp olika näringsämnen och har olika krav på sin växtplats. Om man odlar samma gröda på samma plats år efter år så kommer jorden att bli utsugen på dom ämnen som just den växten tar upp.

Så därför ska man alltid odla i VÄXELBRUK dvs att man odlar olika typer av växter på samma jord från år till år.

Våra jordar är inte bara urlakade, dom är dessutom försurade, och det beror på nedfall från ovan. Växterna kan inte ta upp näringen om jorden är sur (lågt PH) I vissa fall kan dom tom ta upp liknande ämnen som är kanske tungmetaller och andra grundämnen som ger skador på ex nervsystemet.

Med andra ord: Växterna är inte nyttigare än den jord dom vuxit på. Djuren är inte nyttigare än den mat dom ätit.

Växterna är vägen till hälsa MEN det börjar med en hälsosam JORD.

Det vi äter och köper idag i affären saknar mycket, och många har idag näringsbrist, mineralbrist, jodbrist mm.

Vi ska inte prata om jorden som vi ärvde för många vet redan hur den ser ut! Vi ska prata om jorden som vi förvaltar till efterkommande generationer och vägen till en sund frisk mark.

Hela planeten är ett stort renoveringsobjekt, och var och en ska börja med sig själv.

Vad äter du? Vem ger du dina pengar till och sponsrar med det? Den typen av frågor och verksamhet.

Ger du dej själv det bästa som kan produceras på planeten eller ger du dej det som är billigt och bekvämt, men saknar mycket för att hålla dej frisk och kry?

Hur mycket kemikalier äter du ? Hur mycket kemikalier dricker du? Hur mycket kemikaler lämnar din kropp och går ut i naturen?

Lite att fundera på!

Det är konsumenterna som måste börja kräva en ren miljö.
Skrämmande men så ser det ut idag!
Vem är redo att göra det som måste göras för allas bästa?

Lägger in vinjettbilden en gång till. En bra bild av läget som serietecknaren Anders Persson gjort, tycker jag!

Javisst, systemet fungerar. Men, är det så här vi vill ha det?

Vi lever i ett system som är som gjort för giriga och ansvarslösa människor. Visst, systemet sätter människor i arbete, och får hjulen att snurra. Men, på vilket sätt och med vilket resultat? Jo, det får oss att stressa runt, dag ut och dag in, med sådant som vi troligen knappast skulle ägna oss åt om det inte vore för pengarnas skull, och det reducerar livet här på planeten till en handelsvara, som kan köpas för pengar utan egentligt värde.

Detta är naturligtvis, i den tid vi nu lever, knappast någon nyhet för någon. Men, det är dags nu, tycker jag, att vi för upp detta till ytan, och börjar tala klarspråk, såväl med varann som med oss själva. Är det verkligen så här vi vill ha det, och måste vi människor vara giriga och ansvarslösa? Nej, jag tror inte det. Jag tror att vi vill och kan ta ansvar för vårt leverne, att vi vill och kan styra vårt eget liv, och att vi vill och kan göra det utan girighet.

Jag tror inte att människor, inte ens de som idag synes ha fördel av systemet, innerst inne vill vara giriga och ansvarslösa. Vi är alla bara så invanda i denna ordning. Den har ju följt oss i evigheter. Men, en dålig ordning blir inte bättre med tiden. Nej, tvärtom blir den bara mer katastrofal ju längre tiden går, och ju större omfattning den får. Och, nu när den dåliga ordningen har nått en global omfattning är det hög tid att göra något åt det hela.

Det är dags nu för oss människor att välja en ordning och ett system som stämmer med hur vi egentligen vill leva. Ett rikt liv i dess rätta bemärkelse, ett liv med både enhet och mångfald. Det är ingen utopi, utan en reell möjlighet, och en verklighet som redan är på gång. Du hittar den bl a hos Ronneby Samhällsförening, och du kan med fördel börja ta del av den på denna sida. Ta vara på den möjligheten, medans möjligheten finns.

Ett urgammalt problem som behöver lösas innan allt rasar.

Världens ekonomi är i kris, ropar media ut. Visst, jag håller med. Men, det är knappast någon nyhet. Den har varit i kris länge, mycket länge, och på ett mycket mer grundläggande plan än vad media behandlar. Det riktigt allvarliga är definitivt inte skuldsättningar och valutaproblem, utan det faktum att ekonomin helt enkelt har förlorat sitt värde. Den är inte längre vad den borde vara, dvs en del i en fungerande ordning.

Ekonomi , som har sitt ursprung i det antika grekland, står egentligen för hushållning och försörjning, men handlar idag huvudsakligen om pengar.

Handel bör egentligen bara vara en kompletterande del av försörjningen, men används idag huvudsakligen som ett medel för att skaffa sig makt och rikedom.

Pengar är egentligen bara en bytesvaluta, men används idag huvudsakligen som ett makt- och styrverktyg.

Det är i detta det egentliga problemet ligger. Allt annat är bara tragiska följder av något som i grunden är, och sedan länge har blivit, alldeles fel. Det är på tiden att vi nu går till grunden med detta urgamla problem, och ser till att få ordning på det hela. Vi löser inte det här på ytan, hur gärna vi än vill det.

Här hos Ekokuriren finns en hel del förslag till lösningar, bl a under Ekogrund och Ekorörelsen. Ta del av dessa så kan du, med lite tålamod, förmodligen också se att det inte behöver vara så svårt, om man, som sagt, ser till att gå till grunden med det hela. Men vi behöver göra det innan allt rasar.

En midvintervy från Pepparbacken i Ronneby.

Det är fredag den 21 december 2012, och vi finns fortfarande här, trots alla domedagsprofetior. Det ser ut som om vi har överlevt ännu en förutspådd domedag. Det är dock inte det som vi i första hand firar här hos Ekokuriren. Här firar vi att ett nytt år har börjat. Hos oss infaller det nya året i naturlig ordning i samband med vintersolståndet, som i år infaller just idag den 21/12, vid den något magiska tiden 11:11. Vad vill detta fyrtal i ettor säga oss, månntro? Kanske att det är dags för nya steg, nya tag och en ny dimension i mänskligt varande, i alla fyra färgerna. Det vill i alla fall jag tro.

Jag är dock inte ensam om att betrakta denna nyårsdag som något speciellt, det har jag förstått. Och, även i t ex den mytomspunna Maya-kalendern är denna dag något alldeles speciellt. Ett veritabelt storcirkelskifte, omfattande 13 baktun, dvs 3114 fvt – 2012, råkar(?) nämligen infalla just vid vintersolståndet 2012. Detta skifte har omgetts med mycket mystik, och har av vissa tolkats som ett definitivt slut. Så synes dock inte vara fallet. Ett mycket viktigt skifte tror jag dock att det kan rör sig om, i många avseenden, och jag hoppas att mänskligheten tar sig samman i denna nu påbörjade era.

Oavsett hur det är med den tid vi nu lever i så är det viktigt att vi människor tar vara på möjligheterna i nuet, och ser till att leva på ett så bra sätt som vi kan. Gör vi inte det så är risken stor att domedagsprofeterna så småningom får rätt. För det finns naturligtvis oftast någon form av grund för de farhågor som uttrycks i domedagsprofetiorna, och det är inte alls så konstigt att dessa profetior står som spön i backen i den tid vi nu lever. Vi är f n onekligen ur fas med den planet vi lever på. Vi behöver se till att komma i harmoni med oss själva och med allt som omger oss, annars lär vi nog komma att fasas ut relativt snart.

Om du är intresserad av fortsatt mänskligt liv här på planeten, och en hållbarhet som sträcker sig längre än till enbart själva ordet, så rekommenderar jag att du tar del av inläggen i Ekokuriren, av såväl nya som gamla. Ekokuriren är nämligen ingen vanlig nyhetstidning med slit- och slänginnehåll, utan snarare en nutidning med inlägg som är ständigt aktuella, och som går att läsa om och om igen. Hållbarhet även i detta avseende alltså.

Dags att fatta att hållbarhet och förstörelse inte trivs ihop.

När skall vi människor besinna oss? Skall vi vänta tills det är för sent, tills vi har tagit död på allt av verkligt värde, och ersatt det med enbart pengavärde, och sedan sitter där ensamma i den totala tomheten och meningslösheten? Nu håller vi t o m på med att ta död på hållbarheten genom att underordna den i en levnadsordning där förstörelsen är religion. Vad vill vi egentligen? Vill vi skapa ett helvete här på jorden, eller är vi bara så djävla tanklösa?

Jag tror givetvis inte att människor i allmänhet medvetet vill skapa ett helvete. Men, skall det behöva vara så svårt att förstå att hållbarhet inte kan leva i en ordning där pengamakt regerar, där handel (dvs pengasnurr) styr, där ägande och konkurrens är heligt, där bekämpandet ses som naturligt, där pengavärde är det enda värde som räknas, där vi blir rikare ju mer vi förbrukar, där krig är ett sätt att skapa fred, där mångfalden upplevs som skrämmande, där ansvar och hänsyn ses som en belastning, och där det är lönsammare att producera våra förnödenheter på andra sidan klotet än här hemma.

Ja, jag vet att det är politiker och pengamakt som styr och som bestämmer villkoren. Men jag vet också att det är alla vi människor som väljer dessa politiker, och som i våra dagliga handlingar ser till att verkställa besluten. Så ytterst ligger alltså ansvaret ändå hos oss. Det är våra beslut och handlingar som avgör om vi skall ha ett helvete eller ett paradis här på jorden. Så är det, oavsett hur många konspirationer som förekommer, och oavsett hur maktlösa vi människor känner oss.

Men, vi är inte maktlösa, även om det kan kännas så, och vi måste inte vara så tanklösa. Vi kan börja använda vår förmåga, och var och en börja ta ansvar för vårt liv här på jorden. Vi kan besinna oss och ersätta vårt förstörande och problemskapande leverne med ett leverne där vi inte ens behöver grubbla över hur vi skall få ett hållbart liv, eller hur vi t ex skall bete oss för att vara kärleksfulla och omtänksamma. Det är inte så svårt som det låter. Det enda vi egentligen behöver göra är att flytta fokus från det vi ser omkring oss till det vi ser och har inom oss. Det har jag gjort, och då fann jag bl a denna enande, hållbara ordning. Kanske finns den, eller något liknande, också hos dig. I så fall är kanske även denna sida något för dig.

Som avslutning, ett favoritklipp som jag haft med tidigare, men inte kan låta bli att ha med även på denna sida.

George Carlin talks about politicians, voting and responsability. A cut from the show “Back in Town” 1996.

Har Världsbanken anslutit sig till miljövännerna, eller?

Världsbanken gick under veckan ut med en rapport om att temperaturen på jorden kan komma att öka med hela 4 grader, dvs betydligt mer än vad man tidigare förutspått, och varnar samtidigt för att konsekvenserna kan bli katastrofala om ingenting görs. Vad är detta? Har Världsbanken anslutit sig till miljövännerna? Nejdå, lugn bara alla ni med tillit till den etablerade, hierarkiska, pengafixerade ordningen. Världsbanken bryr sig givetvis lika lite om miljön nu som tidigare. Allt är nämligen inte alltid som det vid första anblick ser ut att vara. Denna gamla sanning synes dock, av någon underlig anledning, ha undflytt journalisterna i etablerad svensk media, som ensidigt och utan någon undersökande vilja bara sprider denna domedagsliknande skrämselpropaganda vidare. Ja, vart har den undersökande journalistiken tagit vägen?

Men vad vill då Världsbanken med denna rapport? Jo, man vill primärt givetvis värna om tillväxten och pengasnurren här i världen, precis som man alltid gör och har gjort. Man vill säkert också sätta press på de inblandade i kommande klimatförhandlingar i Qatars huvudstad Doha nu i december, för att få till en förlängning på, och återigen få fart på den lukrativa handeln med utsläppsrätter. Man vill nog också locka/skrämma fler länder till att medverka i detta. Hela 21 av de 50 största ekonomierna står f n nämligen utanför gällande klimatavtal. Bland dessa kan nämnas USA, Ryssland, Kina, Japan och Kanada.

Tveksamt dock om Världsbanken lyckas med sina föresatser. Den kritik som förekommit betr missbruk av utsläppsrätter, och den ganska utbredda misstron till klimatvarningarna, för kanske med sig att många länder hellre väljer andra vägar till fortsatt tillväxt. Dock inte Sverige synes det. Här sväljer och accepterar vi kritiklöst allt som EU rekommenderar. Det är som om larmrapporterna, som visar att det klimatfärgade Kyoto-avtalet i praktiken snarast har ledit till försämringar än till förbättringar, såväl för miljön som för utvecklingsländernas situation, inte har nått fram till maktens boningar i Sverige. Men här misstar jag mig kanske. Vi svenskar tillhör ju numera kapitalismens fronttrupper, beredda att gå i döden för pengarna och tillväxten.

Men, även om Världsbanken inte lyckas i sina föresatser att få till en klimatöverenskommelse, som i vanlig ordning lätt kan missbrukas, till kapitalets och BNP-tillväxtens fromma, så kommer man med all säkerhet ändå att lyckas, på andra sätt. För det första lyckas de troligen med att även i fortsättningen få miljöproblemen reducerade till enbart en temperaturfråga, och därmed göra det tämligen fritt fram för miljöförstörelse i alla andra former. Inget dåligt misslyckande. De kan räkna ut det, dessa ekonomer. I alla fall när det handlar om pengar. Men det stannar inte där. Med detta klimatutspel frigör man sig också från ansvar för pågående och kommande issmältning vid Arktis, den issmältning som kommer att behövas för att kunna utvinna olja och gas i arktis-området. En issmältning som huvudsakligen kanske inte kommer att ha med koldioxid att göra.

Svensk country som funkar bra ihop med längtan till landet.

Sitter här och spelar countrymusik (med lite inslag av blues) och längtar till landet. Ut till naturen och den friska luften (om det nu finns någon kvar efter alla avverkningar och kemiska utsläpp), ut till skapandet av ett enkelt och naturnära boende, och en levande och försörjande mångfald.

Ja, jag vet att det är mitt i november, och kanske inte en helt normal tid för en sådan längtan, nu när vintermörkret sluter sig omkring oss. Men, det bryr sig inte längtan om. Och, bra är kanske det. För egentligen är det en alldeles utmärkt tid att kolla på platser, och börja planera, nu i denna tid. Det som känns rätt nu är garanterat rätt hela året.

Du kanske också längtar till landet? Då tycker jag att du skall starta musiken nedan, och dela denna längtan med mig. Du kan naturligtvis starta musiken även om du inte längtar till landet. Den är rätt ok tycker jag, så den kan nog funka ändå. Kanske t o m så bra att även du börjar längta. Längta till vad, undrar du kanske. Jo, till ett ekoboende på cykelavstånd från staden, till enkla boningar byggda av naturliga material (lokala i första hand), till försörjande mångfald (inkl naturträdgård/vildmark), till försörjande verksamhet i anslutning till ekoboendet, och till en kreativ, fungerande och gästvänlig gemenskap.

Ytterligare uppfattning om vad just jag längtar till kan du få om du kollar på Planer på ekoby i Ronneby-sidan samt på Välkommen till det fria boendet-sidan. Byggnationen skall naturligtvis passa in i den miljö och det landskap som det tilltänkta ekoboendet kommer att befinna sig i, men jag kan tänka mig att såväl byggnader i trä som byggnader i t ex lera/halm kommer att kunna fungera bra. Hör av dig via kommentarer nedan eller via kontakt-sidan om du har frågor, synpunkter och idéer, eller bara allmänt tycker att detta låter intressant. Men gör det snarast. Det är inte bra att låta en längtan få vänta för länge.

The Ballroom Band tillsammans med Christian Kjellvander och Linda Ström med låten “Two Souls”.

The Ballroom Band tillsammans med Carola Andersson med låten “The Jester”.

The Ballroom Band tillsammans med Carola Andersson och Linda Ström med låten “Men du”.

The Ballroom Band tillsammans med Anna Stadling och Pecka Hammarstedt med “Om du följer mig hem”.

The Ballroom Band tillsammans med Linda Ström och Carola Andersson med låten “Hoppas”.

The Ballroom Band tillsammans med Carola Andersson med låten “Every Single Flower”.

The Ballroom Band med låten “Hotel rooms & Mini bars”.

The Ballroom Band tillsammans med Jesper Lindberg och Carola Andersson med låten “Open Minds”.

The Ballroom Band tillsammans med Jesper Lindberg och Carola Andersson med låten “Free To Be Me”.

The Ballroom Band här i svensk somrig utomhusmiljö, i en officiell video, där de framför låten “Back for Good”.

Vakna Anders (m fl)! Den här växten är rena missväxten!

Tillväxt, vad är det för en växt? Det undrar Claes Eriksson i sin härligt underfundiga och tänkvärda MAX-föreställning, som du kan kolla på nedan. Avsnittet som innehåller denna undran börjar ca 6.55 in i första akten, men se gärna hela föreställningen. Där finns många “galenskaper” att ta del av, inte minst i den andra akten.

Ja, vad är det för en växt? I vår naturfrämmande, pengasnurriga värld är tillväxt vanligen synonymt med ekonomisk tillväxt, som enligt Wikipedia definieras enligt följande: Ekonomisk tillväxt är den relativa ökningen i något produktionsmått. Vanligen är det ökningen av ett samhälles produktion av varor och tjänster enligt måttet bruttonationalprodukt (BNP), jämfört med föregående tidsperiod. Det nominella tillväxttalet anger ökningstakten i löpande valutaenheter.

Denna tillväxt är viktig i ett samhälle som premierar konsumtion och pengacirkulation, vilket vi uppenbarligen gör här i landet. Tillväxten är så viktig för oss att vi t o m struntar i att den förpestar vår livsmiljö och tar kål på våra andra växter. Att tillväxten dessutom kräver så mycket skötsel att vi knappt har tid och ork över att leva gör naturligtvis inte det hela bättre. Rätt korkat va? Hur dum kan man egentligen vara? Ja, där verkar tyvärr inte finnas någon gräns. Vi gör allt vi kan för att kunna styra över andra och slippa ta ansvar för vårt eget leverne.

De allra flesta menar nog också att människor inte kan styra sig själva utan att de måste styras. Gäller givetvis inte dem som påstår detta, utan naturligtvis bara alla andra. Är det inte dags att lägga av med detta ansvarslösa dravel nu? Det tycker i alla fall jag. För det måste inte vara på detta sätt, även om vi ständigt och taktfast invaggas och invaggar oss själva i den tron. Vi kan koppla på hjärnkontoret och successivt börja ta vårt ansvar (det är inte så farligt som det låter), släppa loss vår skapande förmåga (ja, vi har en sådan) och börja styra oss själva i en riktning som har kvalitativa värden, som verkligen ger oss ett bättre liv, och som är till gagn för såväl mänskligheten som allt omkring oss.

Ja, ja. Snacka går nog bra, men att spotta snus i motvind är inte lika lätt, säger du kanske. Jo, jo. Jag förstår vad du menar. Men jag sa inte att det var lätt. Allt måste inte vara lätt. Och, lite skit får vi väl tåla. Alla förändringar är naturligtvis förenade med vissa problem. Det ligger liksom i sakens natur. Anammar vi emellertid en enande, helande och frigörande ordning likande den som finns beskriven under ekogrund här på sajten, samt dessutom väljer att delta i förverkligandet av en dylik ekogrund via lokala föreningar liknande Ronneby Samhällsförening, Ronneby Ekoförening m fl, då tror jag att vi har skapat bra förutsättningar för att kunna ta oss fram även i svår motvind, om så skulle behövas.

Via den förändring som detta innebär kommer vi att kunna skaka av oss detta pengasnurriga gissel som vi redan burit med oss alltför länge, och jag tror inte att någon egentligen kommer att sörja förlusten av den nu så vanliga parasitväxten. Jag tror inte heller att pengarna i sig, samt annat i ekosamhället icke behövligt såsom skulder, ägande, hierarki och byråkrati, kommer att saknas när vi förpassar dessa företeelser till historien. Tvärtom tror jag att friskheten i den nya kulturen, när den väl uppdagas, till och med kommer att tilltala och uppskattas av även de idag allra mest konventionellt hängivna.

En fantastisk nutidsföreställning av och med Claes Eriksson. Humor och allvar i en salig blandning. Akt 1.

En fantastisk nutidsföreställning av och med Claes Eriksson. Humor och allvar i en salig blandning. Akt 2.

Vi behöver släppa fram vår fantasi. Här får du inspiration.

Vi människor är ganska dåliga på att låta de tankar, den fantasi och de drömmar som vi alla har inom oss få utopp i vår verklighet. Vi kollar mest omkring oss, och anpassar oss. Detta är tråkigt, tycker jag. Vår värld skulle vara en mycket roligare plats att befinna sig i om vi högre grad släppte fram vårt eget jag. Ja, jag vet att det finns en massa regler om hur vi får bete oss, och vad vi får göra. Men, likväl som vi kan ändra vårt sätt att leva, så kan givetvis också reglerna ändras. Reglerna är ju bara ett utslag för hur vi människor vill ha det. Vill vi något annat än det som är får vi naturligtvis ändra reglerna. Det är en naturlig del i utvecklingen. Vi behöver dock vilja något annat för att det skall kunna bli någon förändring, samt vara mer öppna för och intresserade av förändring och mångfald i sig.

SunRay Kelley är en man som ville och vill något annat än det vanliga, och en man som verkligen lever ut de tankar, den fantasi och de drömmar han har inom sig. En av få som har valt att släppa fram sitt eget skapande jag. Hur hans skapande går ihop med lagar och regler i delstaten Washington vet jag inte, men jag vet att jag älskar detta, och att jag ser honom och hans verk som en frisk inspirationskälla, inte för hans övervintrade hippiestil eller för att han är som han är, utan för att han visar hur härligt det kan bli när det som finns inom människan släpps fram. Hur kan någon (inkl myndigheter) stå emot en sådan skaparkraft? Kan du? Välkommen att ta del, njuta och inspireras av SunRay Kelley’s värld.

SunRay Kelley vandrar runt i sin fantasifulla verklighet. Ingen heltäckande visning precis, men ändå något.

SunRay visar upp sin energieffektiva multikamin, som bl a även kan producera el och användas som ugn.

Här får vi vara med när SunRay fixar de avslutande detaljerna på sin “Gypsy Wagon”, ett mobilt hus i trä.

Det är inte bara husbyggande som intresserar Kelley. I detta projekt har han försett en liggcykel med elmotor.

Om du vill veta mer om SunRay Kelley och hans liv och verklighet, eller hitta fler bilder och videofilmer, kan du besöka hans webbsajt eller söka runt på webben. Där finns en hel del mer att hitta. Finns bl a en del om SunRay Kelley på Lloyd’s Blog , samt hos First Earth Cascadia Cob.