Javisst, systemet fungerar. Men, är det så här vi vill ha det?

Vi lever i ett system som är som gjort för giriga och ansvarslösa människor. Visst, systemet sätter människor i arbete, och får hjulen att snurra. Men, på vilket sätt och med vilket resultat? Jo, det får oss att stressa runt, dag ut och dag in, med sådant som vi troligen knappast skulle ägna oss åt om det inte vore för pengarnas skull, och det reducerar livet här på planeten till en handelsvara, som kan köpas för pengar utan egentligt värde.

Detta är naturligtvis, i den tid vi nu lever, knappast någon nyhet för någon. Men, det är dags nu, tycker jag, att vi för upp detta till ytan, och börjar tala klarspråk, såväl med varann som med oss själva. Är det verkligen så här vi vill ha det, och måste vi människor vara giriga och ansvarslösa? Nej, jag tror inte det. Jag tror att vi vill och kan ta ansvar för vårt leverne, att vi vill och kan styra vårt eget liv, och att vi vill och kan göra det utan girighet.

Jag tror inte att människor, inte ens de som idag synes ha fördel av systemet, innerst inne vill vara giriga och ansvarslösa. Vi är alla bara så invanda i denna ordning. Den har ju följt oss i evigheter. Men, en dålig ordning blir inte bättre med tiden. Nej, tvärtom blir den bara mer katastrofal ju längre tiden går, och ju större omfattning den får. Och, nu när den dåliga ordningen har nått en global omfattning är det hög tid att göra något åt det hela.

Det är dags nu för oss människor att välja en ordning och ett system som stämmer med hur vi egentligen vill leva. Ett rikt liv i dess rätta bemärkelse, ett liv med både enhet och mångfald. Det är ingen utopi, utan en reell möjlighet, och en verklighet som redan är på gång. Du hittar den bl a hos Ronneby Samhällsförening, och du kan med fördel börja ta del av den på denna sida. Ta vara på den möjligheten, medans möjligheten finns.

Ett urgammalt problem som behöver lösas innan allt rasar.

Världens ekonomi är i kris, ropar media ut. Visst, jag håller med. Men, det är knappast någon nyhet. Den har varit i kris länge, mycket länge, och på ett mycket mer grundläggande plan än vad media behandlar. Det riktigt allvarliga är definitivt inte skuldsättningar och valutaproblem, utan det faktum att ekonomin helt enkelt har förlorat sitt värde. Den är inte längre vad den borde vara, dvs en del i en fungerande ordning.

Ekonomi , som har sitt ursprung i det antika grekland, står egentligen för hushållning och försörjning, men handlar idag huvudsakligen om pengar.

Handel bör egentligen bara vara en kompletterande del av försörjningen, men används idag huvudsakligen som ett medel för att skaffa sig makt och rikedom.

Pengar är egentligen bara en bytesvaluta, men används idag huvudsakligen som ett makt- och styrverktyg.

Det är i detta det egentliga problemet ligger. Allt annat är bara tragiska följder av något som i grunden är, och sedan länge har blivit, alldeles fel. Det är på tiden att vi nu går till grunden med detta urgamla problem, och ser till att få ordning på det hela. Vi löser inte det här på ytan, hur gärna vi än vill det.

Här hos Ekokuriren finns en hel del förslag till lösningar, bl a under Ekogrund och Ekorörelsen. Ta del av dessa så kan du, med lite tålamod, förmodligen också se att det inte behöver vara så svårt, om man, som sagt, ser till att gå till grunden med det hela. Men vi behöver göra det innan allt rasar.

Dags att fatta att hållbarhet och förstörelse inte trivs ihop.

När skall vi människor besinna oss? Skall vi vänta tills det är för sent, tills vi har tagit död på allt av verkligt värde, och ersatt det med enbart pengavärde, och sedan sitter där ensamma i den totala tomheten och meningslösheten? Nu håller vi t o m på med att ta död på hållbarheten genom att underordna den i en levnadsordning där förstörelsen är religion. Vad vill vi egentligen? Vill vi skapa ett helvete här på jorden, eller är vi bara så djävla tanklösa?

Jag tror givetvis inte att människor i allmänhet medvetet vill skapa ett helvete. Men, skall det behöva vara så svårt att förstå att hållbarhet inte kan leva i en ordning där pengamakt regerar, där handel (dvs pengasnurr) styr, där ägande och konkurrens är heligt, där bekämpandet ses som naturligt, där pengavärde är det enda värde som räknas, där vi blir rikare ju mer vi förbrukar, där krig är ett sätt att skapa fred, där mångfalden upplevs som skrämmande, där ansvar och hänsyn ses som en belastning, och där det är lönsammare att producera våra förnödenheter på andra sidan klotet än här hemma.

Ja, jag vet att det är politiker och pengamakt som styr och som bestämmer villkoren. Men jag vet också att det är alla vi människor som väljer dessa politiker, och som i våra dagliga handlingar ser till att verkställa besluten. Så ytterst ligger alltså ansvaret ändå hos oss. Det är våra beslut och handlingar som avgör om vi skall ha ett helvete eller ett paradis här på jorden. Så är det, oavsett hur många konspirationer som förekommer, och oavsett hur maktlösa vi människor känner oss.

Men, vi är inte maktlösa, även om det kan kännas så, och vi måste inte vara så tanklösa. Vi kan börja använda vår förmåga, och var och en börja ta ansvar för vårt liv här på jorden. Vi kan besinna oss och ersätta vårt förstörande och problemskapande leverne med ett leverne där vi inte ens behöver grubbla över hur vi skall få ett hållbart liv, eller hur vi t ex skall bete oss för att vara kärleksfulla och omtänksamma. Det är inte så svårt som det låter. Det enda vi egentligen behöver göra är att flytta fokus från det vi ser omkring oss till det vi ser och har inom oss. Det har jag gjort, och då fann jag bl a denna enande, hållbara ordning. Kanske finns den, eller något liknande, också hos dig. I så fall är kanske även denna sida något för dig.

Som avslutning, ett favoritklipp som jag haft med tidigare, men inte kan låta bli att ha med även på denna sida.

George Carlin talks about politicians, voting and responsability. A cut from the show “Back in Town” 1996.

Vakna Anders (m fl)! Den här växten är rena missväxten!

Tillväxt, vad är det för en växt? Det undrar Claes Eriksson i sin härligt underfundiga och tänkvärda MAX-föreställning, som du kan kolla på nedan. Avsnittet som innehåller denna undran börjar ca 6.55 in i första akten, men se gärna hela föreställningen. Där finns många “galenskaper” att ta del av, inte minst i den andra akten.

Ja, vad är det för en växt? I vår naturfrämmande, pengasnurriga värld är tillväxt vanligen synonymt med ekonomisk tillväxt, som enligt Wikipedia definieras enligt följande: Ekonomisk tillväxt är den relativa ökningen i något produktionsmått. Vanligen är det ökningen av ett samhälles produktion av varor och tjänster enligt måttet bruttonationalprodukt (BNP), jämfört med föregående tidsperiod. Det nominella tillväxttalet anger ökningstakten i löpande valutaenheter.

Denna tillväxt är viktig i ett samhälle som premierar konsumtion och pengacirkulation, vilket vi uppenbarligen gör här i landet. Tillväxten är så viktig för oss att vi t o m struntar i att den förpestar vår livsmiljö och tar kål på våra andra växter. Att tillväxten dessutom kräver så mycket skötsel att vi knappt har tid och ork över att leva gör naturligtvis inte det hela bättre. Rätt korkat va? Hur dum kan man egentligen vara? Ja, där verkar tyvärr inte finnas någon gräns. Vi gör allt vi kan för att kunna styra över andra och slippa ta ansvar för vårt eget leverne.

De allra flesta menar nog också att människor inte kan styra sig själva utan att de måste styras. Gäller givetvis inte dem som påstår detta, utan naturligtvis bara alla andra. Är det inte dags att lägga av med detta ansvarslösa dravel nu? Det tycker i alla fall jag. För det måste inte vara på detta sätt, även om vi ständigt och taktfast invaggas och invaggar oss själva i den tron. Vi kan koppla på hjärnkontoret och successivt börja ta vårt ansvar (det är inte så farligt som det låter), släppa loss vår skapande förmåga (ja, vi har en sådan) och börja styra oss själva i en riktning som har kvalitativa värden, som verkligen ger oss ett bättre liv, och som är till gagn för såväl mänskligheten som allt omkring oss.

Ja, ja. Snacka går nog bra, men att spotta snus i motvind är inte lika lätt, säger du kanske. Jo, jo. Jag förstår vad du menar. Men jag sa inte att det var lätt. Allt måste inte vara lätt. Och, lite skit får vi väl tåla. Alla förändringar är naturligtvis förenade med vissa problem. Det ligger liksom i sakens natur. Anammar vi emellertid en enande, helande och frigörande ordning likande den som finns beskriven under ekogrund här på sajten, samt dessutom väljer att delta i förverkligandet av en dylik ekogrund via lokala föreningar liknande Ronneby Samhällsförening, Ronneby Ekoförening m fl, då tror jag att vi har skapat bra förutsättningar för att kunna ta oss fram även i svår motvind, om så skulle behövas.

Via den förändring som detta innebär kommer vi att kunna skaka av oss detta pengasnurriga gissel som vi redan burit med oss alltför länge, och jag tror inte att någon egentligen kommer att sörja förlusten av den nu så vanliga parasitväxten. Jag tror inte heller att pengarna i sig, samt annat i ekosamhället icke behövligt såsom skulder, ägande, hierarki och byråkrati, kommer att saknas när vi förpassar dessa företeelser till historien. Tvärtom tror jag att friskheten i den nya kulturen, när den väl uppdagas, till och med kommer att tilltala och uppskattas av även de idag allra mest konventionellt hängivna.

En fantastisk nutidsföreställning av och med Claes Eriksson. Humor och allvar i en salig blandning. Akt 1.

En fantastisk nutidsföreställning av och med Claes Eriksson. Humor och allvar i en salig blandning. Akt 2.